Vad är omarrondering

Fastigheterna har inte alltid sett ut som de gör idag. De har förändrats under flera hundra år. Under 1800-talet genomfördes storskiften i Sverige, så även i delar av Dalarna. Reformen urholkades dock snabbt, bland annat genom upprepade delningar av fastigheterna. Med stöd av den så kallade Dalalagen gjordes 1930–1980 laga skifte i vissa socknar. Förändringarna har varit viktiga för bygdens och landets utveckling.

Det är sedan länge känt att fastighetsförhållandena i Dalarna är mycket speciella. Här har gårdarna inte, som på många andra håll, gått till äldste sonen vid arvskiften. I stället har varje markbit av tradition och rättviseskäl delats lika mellan samtliga arvingar. Med tiden har fastigheterna därför blivit uppdelade på ett stort antal utspridda mycket små och smala skiften, ibland med ett komplicerat samägande av marken. Lagen förhindrar numera denna typ av delning.

Små och uppsplittrade fastigheter gör det svårt att bruka marken på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt såväl idag som i framtiden. Syftet med omarrondering är detsamma som vid tidigare storskifte och laga skifte – att anpassa en omodern fastighetsstruktur till ett modernt brukande.

Med större och färre skiften ökar möjligheterna för dig som fastighetsägare att sköta din mark på ett effektivt sätt vilket leder till en ökad tillväxt. I ett vidare perspektiv har även samhället glädje av omarrondering, bland annat genom ökad kunskap om natur- och kulturmiljö och ökad rättssäkerhet. Omarrondering ger kommande generationer möjlighet att förvalta sitt arv och utveckla fastigheten. Det kanske rent av är avgörande för att barn eller barnbarn ska vilja ta över och bruka marken i framtiden.

Det är inte någon myndighet som bestämmer om det ska bli en omarrondering. Den genomförs endast om markägarna i området själva vill.

Med det här arbetssättet väljer du och de andra markägarna tillsammans om ni vill påbörja ett förarbete. För att kunna ta vara på dina och övriga markägares behov och förutsättningar och ta del av er lokalkännedom genomförs förarbetet i mindre områden än vid tidigare omarronderingar. Området kan bestå av en eller flera byar. Tillsammans med Länsstyrelsen sammanställer markägarna under förarbetet information och kunskap om området.

Ni som markägare bestämmer om ni vill lämna in ansökan om en omarronderingsförrättning hos Lantmäteriet.

Erfarenheten visar att motståndet mot denna typ av förändringar kan vara stort i början. Men allteftersom kunskapen om omarrondering ökar blir markägarna i regel mer och mer positiva. Efter tidigare genomförda omarronderingar är det sällsynt att någon vill återgå till den gamla fastighetsstrukturen.

En omarrondering förändrar normalt sett inte yttergränserna för viltvårdsområden, jaktlag eller fiskevårdsområden. Jakträtten är knuten till marken. Efter en omarrondering kommer jakträtten att finnas där det nya markinnehavet är placerat medan fiskerätten oftast är oförändrad. Väljer du däremot att avstå all mark i ett område försvinner även rätten till jakt och fiske som är knuten till marken.

Det finns numera inte något minimikrav på fastighetens storlek för att markägaren ska kunna ha mark även efter omarronderingen. Däremot kan gränserna och placeringen komma att ändras. För den som inte vill behålla sin mark finns möjlighet att avyttra den mot ekonomisk ersättning.

Med vissa begränsningar finns det goda möjligheter att anpassa placeringen av de nya skiftena efter dina förutsättningar och behov. Du som markägare kan framföra dina önskemål som yrkanden till Lantmäteriet under hela förrättningen. Det går inte att garantera att alla får den placering de önskar, men Lantmäteriet lägger stor vikt vid dina önskemål.

Under förarbetet inventerar Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen områdets natur- och kulturmiljövärden. Om det finns särskilt höga naturvärden kan de skyddas. För att inte tappa bygdens historia är det viktigt att bevara spår av äldre brukande och att hänsyn tas till dem vid en eventuell omarrondering. När inventeringarna är gjorda blir det tydligt för dig som markägare vad som kan brukas och hur din mark kan brukas.

• Länsstyrelsen i Dalarnas län har ansvar för förarbetet som ligger till grund för en eventuell ansökan om omarrondering. Länsstyrelsen har också ansvar för att ta fram kunskapsunderlag för kulturmiljövärden och naturvärden samt för formellt skydd av höga naturvärden.
  Länsstyrelsen  använder jordfondens markinnehav för att underlätta och få ett bra slutresultat i omarronderingsförrättningar. Länsstyrelsen utövar under förarbetet tillsyn över att dödsbons innehav av jordbruksfastigheter avvecklas. Efter avslutad omarronderingsförrättning har Länsstyrelsen ansvar för att utvärdera arbetet.
• Lantmäteriet har ansvar för processen från att ansökan om omarrondering inkommit. En förrättningslantmätare utses som har ansvar för att genomföra lantmäteriförrättningen.
• Skogsstyrelsen har ansvar för att under förarbetet inventera höga naturvärden. Vid behov kan Skogsstyrelsen formellt skydda dessa genom att bilda biotopskyddsområden eller teckna naturvårdsavtal. Under förarbetet kan myndigheten vid behov bidra med expertkompetens avseende skogsbilvägar.