Frågor och svar

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna vi fått in. Om du inte hittar det du söker är du välkommen att kontakta oss.

Allmänt om omarrondering

I större delen av Sverige genomfördes omfattande ägoskiften av både skogs- och jordbruksmark redan under 1700- och 1800-talen. Resultatet har varit att skogsägarna fått större och mer sammanhängande skogsskiften och skogsbruket har kunnat bedrivas rationellt. I slutet av 1700-talet hade storskiftet genomförts i stort sett i hela landet utom i Dalarna. Här inleddes reformen först 1803 och tog nära hundra år att genomföra. Traditionen att dela jorden mellan olika personer vid arvskiften fortsatte dock. Med den ägosplittring som följde av alla sämjedelningar (privata markdelningar) blev det svårt att bedriva ett rationellt skogsbruk. Förbättringar av ägoindelningen krävdes, men det laga skifte som följde möttes med misstro och kunde bara genomföras på några få platser. Med stöd av den så kallade Dalalagen, som instiftades 1932, kunde laga skiftet av ytterligare 200 000 hektar genomföras fram till 1984.

Med ägosplittring menas att de flesta fastigheterna i området har sin mark uppdelad på ett stort antal skiften som i vissa fall är extremt små och/eller långsmala. Den genomsnittliga arealen på skiftena kan vara mindre än ett par hektar. En genomsnittlig fastighetsägare har kanske ett tiotal sådana skiften på olika platser i området.

Ett område där ägosplittringen är mycket stor och som redovisas i Bilaga till jordförvärvsförordningen. För dessa omarronderingsområden ska länsstyrelsen ha antagit en plan för rationalisering av strukturen i ägandet. Inom dessa områden krävs vanligtvis tillstånd för förvärv av mark taxerad som lantbruksenhet. Sådant förvärvstillstånd söks hos länsstyrelsen. I en pågående omarrronderingsförrättning avses med ”omarronderingsområde” det geografiska område vars fastighetsindelning håller på att reformeras och vars avgränsning beslutas av Lantmäteriet.

I större delen av Sverige genomfördes omfattande ägoskiften av både skogs- och jordbruksmark redan under 1700- och 1800-talen. Resultatet har varit att skogsägarna fått större och mer sammanhängande skogsskiften och skogsbruket har kunnat bedrivas rationellt.

I slutet av 1700-talet hade storskiftet genomförts i stort sett i hela landet utom i Dalarna. Här inleddes reformen först 1803 och tog nära hundra år att genomföra. Traditionen att dela jorden mellan olika personer vid arvskiften fortsatte dock. Med den ägosplittring som följde av alla sämjedelningar (privata markdelningar) blev det svårt att bedriva ett rationellt skogsbruk.

Förbättringar av ägoindelningen krävdes, men det laga skifte som följde möttes med misstro och kunde bara genomföras på några få platser. Med stöd av den så kallade Dalalagen, som instiftades 1932, kunde laga skiftet av ytterligare 200 000 hektar genomföras fram till 1984.

Genom ett mer samlat skogsinnehav får du till exempel lägre kostnader vid avverkning och skogsvård. Fastighetsgränserna blir färre och dessutom uppmätta och markerade i terrängen med metallrör och snitslar. Rågångslängden minskar och därmed även tid och kostnad för att underhålla de nya fastighetsgränserna. De nya fastighetsgränserna blir rättsligt bindande vilket gör att det blir färre tvister om var gränsen egentligen går. 

I områden med en bra fastighetsindelning är skogens tillväxt högre än i områden med splittrad fastighetsindelning. Det beror på att en bra fastighetsindelning underlättar god skogsvård vilket ger en högre tillväxt. Dessutom kan rågångslängden minska och den marken i stället nyttjas för skogsproduktion.

Vid en omarrondering har Lantmäteriet möjlighet att börja på ”ett tomt papper”, vilket innebär att det finns möjlighet att anpassa den nya skiftesplanen till befintliga naturliga gränser såsom vägar, diken och kraftledningar.

I samband med en omarrondering kan fastigheter klyvas ner till 20 hektar. Det finns således goda möjligheter att lösa upp ett samägande och göra generationsskifte i samband med en omarrondering. I en motsvarande klyvning utanför omarrondering är kravet minst 40 hektar. Om det finns områden med höga naturvärden kan naturreservat bildas i samband med en omarrondering utan att det innebär intrång i enskilda markägares fastigheter.

Det finns en markbank som ska användas vid en omarrondering för att skapa bärkraftiga fastigheter. Marken i denna markbank ägs och förvaltas av Länsstyrelsen.

Den förrättningskostnad som markägaren får betala är betydligt lägre vid en omarrondering än vid en normalförrättning. Detta eftersom staten betalar en del av den totala förrättningskostnaden vid omarrondering.

Omarrondering är en lantmäteriförrättning. För att den ska bli av måste en eller flera markägare ansöka om omarrondering hos Lantmäteriet. Kontakta Lantmäteriet om du vill göra en sådan ansökan. Om du som fastighetsägare vill ha ett förutsättningslöst möte om fastighetsstrukturen i din by eller om du önskar genomföra ett förarbete inför en eventuell omarrondering kontakta Länsstyrelsen i Dalarnas län. 

Om en omarronderingsförrättning genomförs i mindre områden bör det inte ta mer än cirka fyra år mellan Lantmäteriets tillståndsbeslut och att den nya skiftesplanen vunnit laga kraft. Om något av Lantmäteriets beslut överklagas tillkommer dock tid för domstolen att hantera dessa överklaganden.

När Lantmäteriet har fattat ett tillståndsbeslut är det obligatoriskt att delta i omarronderingen. Vissa områden (fastigheter eller fastighetsdelar) kan dock undantas från omarronderingsförrättningen om det finns särskilda skäl.

Om båtnad och opinion

En omarronderingsförrättning genomförs bara om det finns båtnad. Båtnad innebär att vinsten för markägarna i området är större än kostnaden.

Båtnadsutredningen är en ekonomisk prövning. För att omarronderingen ska få genomföras måste det bli en kollektiv vinst för fastighetsägarna. Fastigheternas värde efter omarronderingen ska vara högre än den totala summan av värdet innan omarronderingen och de kostnader som uppstått i samband med omarronderingen.

Det krävs att en majoritet av markägarna inte motsätter sig omarronderingen för att den ska få genomföras. I opinionsprövningen väger Lantmäteriet in hur många markägare som uttrycker att de är emot en omarrondering, vilka skäl de har och vilken areal de tillsammans representerar.

Om kostnader

Förarbetet kostar inte dig som markägare något. Om en omarrondering genomförs betalar staten en del av Lantmäteriets förrättningskostnad och återstoden fördelas mellan alla berörda markägare.

Kostnaden beräknas per hektar. Innan Lantmäteriet fattar beslut om att påbörja en omarronderingsförrättning görs en båtnadsberäkning på omarronderingsområdet, då beräknas om omarronderingen är lönsam eller ej. En omarrondering som saknar båtnad (lönsamhet) genomförs inte.

Under ett förarbete inför en eventuell omarrondering får berörda markägare information om förrättningskostnaden innan de beslutar om en ansökan om omarrondering ska lämnas in till Lantmäteriet eller inte.

Markägarna får betala sin del av förrättningskostnaden när omarronderingen är klar och den nya skiftesplanen beslutad.

Förrättningskostnaden för omarronderingen är i sin helhet avdragsgill i din egen verksamhet.

Ja, du kan tala om för Lantmäteriet ifall du vill sälja ditt markinnehav helt eller delvis. Detta fördelas då till fastighetsägare som önskar köpa till mer skogs- eller jordbruksmark. När omarronderingen är klar får du betalt enligt den värdering som gjorts.

Om du vill ha ersättningen tidigare bör du sälja ditt innehav genom en vanlig fastighetsaffär innan omarronderingen inleds. Under omarronderingen kan det vara möjligt att sälja mark till Länsstyrelsen. Marken läggs då till markreserven som får disponeras i omarronderingen.

Om vägar

Ja, det gör det. Den modell för att värdera fastigheterna som används vid omarronderingsförrättningen tar hänsyn till terrängtransportavståndet och därigenom höjs ingångsvärdet på din fastighet om det finns bra vägar i närheten.

De berörda markägarna, det vill säga de markägare som äger mark där den nya vägen byggs, bekostar byggnation av vägen. 

Om omarronderingsförättningen

Ägokravet är värdet på den mark, inklusive andelar i samfälligheter, som en ägare har före omarronderingsförrättningen.

Åkermarken ingår ibland också i omarronderingsförrättningen. Som markägare kan du yrka på att åkermarken ska ingå i omarronderingen eller att den ska undantas. Lantmäteriet beslutar om vilka delar som ska ingå i förrättningen.

Så länge arbetet med omarronderingen pågår gäller de gamla gränserna för din mark. När Lantmäteriet har fattat ett formellt tillträdesbeslut får du veta när du kan få tillträde till din nya mark. Under tiden arbetet pågår gäller för alla berörda det som kallas avverkningsstopp. Det betyder att du kan sköta om din mark som vanligt, men för att göra arbete som kan påverka markens värde behöver du först ansöka om dispens. Avverkningsstoppet gäller fram till dess att Lantmäteriet meddelar att stoppet är upphävt. För att ansöka om dispens, prata med de personer som handlägger ärendet hos Lantmäteriet.

Alla markägare ges möjlighet att tala om för Lantmäteriet var de vill ha sitt nya skogsinnehav lokaliserat. Det gör du genom att lämna dina önskemål som ett yrkande till Lantmäteriet under förrättningen. Förutom lokaliseringen av marken kan önskemålet avse andra förändringar i ägandet som är lämpligt att hantera i samband med omarronderingen. Det kan till exempel vara ett samägande som ska förändras, om flera små fastigheter ska slås samman till större enheter eller om stora enheter ska delas upp i mindre. När flera fastighetsägare vill ha sin nya mark i samma område, får de som i utgångsläget har ett stort innehav i området företräde. Placering nära ägarens bostad eller fritidshus tillgodoses så långt det är möjligt.

Nej, inte om du vill behålla den. Oavsett hur liten areal din fastighet består av har du rätt till mark med motsvarande värde efter genomförd omarronderingsförrättning.

 

Ja, du kan tala om för Lantmäteriet ifall du vill köpa till mark i samband med omarronderingsförrättningen. Lantmäteriet försöker tillmötesgå dina önskemål om det är möjligt.

Önskemål om klyvning ska den enskilde markägaren framföra till Lantmäteriet under förrättningen.
Om en klyvning är möjlig beror på storleken hos den fastighet som ska klyvas. För att klyva en fastighet utanför en omarronderingsförrättning är kravet att de nya fastigheterna ska vara minst 40 hektar vardera. I en omarronderingsförrättning är i regel detta arealkrav lägre. Lantmäteriet har i tidigare omarronderingar tillåtit klyvningar där de nya fastigheterna blir minst 20 hektar vardera. En klyvning underlättas om man har två fastigheter med olika fastighetsbeteckningar.

Nej, omarrondering omfattar endast egendom taxerad som lantbruksenhet. Vill man göra ändringar på en fastighet som inte är lantbruksenhet får berörda fastighetsägare ansöka om separata förrättningar hos Lantmäteriet.

I ansökan om omarrondering kan markägarna yrka vilket geografiskt område som ska ingå i omarrondering, dvs. de kan yrka att fäbodar och utskog ska vara med i omarronderingen eller så kan de yrka att dessa delar ska undantas.
För att en fastighet ska kunna omarronderas måste Lantmäteriet i förrättningen inledningsvis ta med hela fastighetens markinnehav. Delar av fastigheter som markägarna inte vill ska omarronderas kan således komma att tas med av Lantmäteriet i förrättningen. De delar av fastigheten som inte ska omarronderas undantas därefter, men alla undantag är preliminära och kan ändras under hela förrättningens gång. Lantmäteriet kan alltså utöka och/eller minska omarronderingsområdet under hela förrättningen.

I regel ingår inte fastigheter med andra ändamål än jord- och skogsbruk t.ex. bykärnor, fäbodbebyggelse och andra bebyggda områden i en omarronderingsförrättning. Äldre fäbodar klassas som fornlämningar och omfattas av kulturmiljölagstiftningen. Om fäboden är med i omarronderingen strävar man efter att bevara fäbodens yttre gränser. Inom fäboden kan gränsjusteringar göras och det kan vara en fördel att minska antalet markägare i fäboden.

Inte heller mark där det finns ett bygglov eller ett positivt förhandsbesked för bygglov ingår i förrättningen. Även väl arronderad skogsmark kan i vissa fall undantas.

Fastigheter med andra ändamål än jord- och skogsbruk t.ex. bykärnor, fäbodbebyggelse och andra bebyggda områden ingår inte i en omarronderingsförrättning. Inte heller mark där det finns ett bygglov eller ett positivt förhandsbesked för bygglov ingår i förrättningen. Det kan dessutom finnas möjlighet att i vissa fall undanta t.ex. redan väl arronderade skogsskiften. Du framför dina önskemål som yrkanden till Lantmäteriet som prövar dessa.

Nej. Skogsbolag som äger mark i omarronderingsområdet kan, precis som alla andra markägare, yrka hos Lantmäteriet att deras fastigheter ska undantas från omarrondering. Lantmäteriet prövar deras yrkande på samma sätt som övriga yrkanden.

Samägda fastigheter (flera delägare) kan under vissa villkor delas, så att värdet tillfaller respektive delägare som ett ägokrav i omarronderingsförrättningen.

Dödsbon som äger lantbruksfastigheter ska avveckla markinnehavet inom fyra år efter dödsåret. Länsstyrelsen har tillsyn över att det blir gjort. När ett förarbete inför en eventuell omarrondering inleds informeras samtliga dödsbon som äger lantbruksfastigheter inom området om gällande regler. Om inte lagstadgad avveckling görs får Länsstyrelsen vid vite förelägga dödsboet att fullgöra sin skyldighet.

När Lantmäteriets tillståndsbeslut för omarrondering inte längre kan överklagas beslutar Lantmäteriet om avverkningsstopp. Avverkningsstoppet gäller tills omarronderingen är klar och har vunnit laga kraft (dvs. inte längre kan överklagas). Det beror på att skogen ska inventeras och värderas. Den sker genom flygfotografering, laserskanning, och kontroll av alla bestånd i fält. Inventeringen utgör grunden för den skogsvärdering som görs, där varje markägares innehav sammanställs. Skogsvärderingen ligger sedan till grund för fördelningen av det nya markinnehavet.

Avverkningsstoppet innebär att det är förbjudet att avverka skog. Du får hugga ved men måste ansöka om dispens hos Lantmäteriet. Skogsvårdsåtgärder såsom hyggesrensning, markberedning, plantering och röjning får utföras men ska anmälas till Lantmäteriet om de utförs under avverkningsstoppet. Detta för att värderingen av skogen ska kunna korrigeras så att fastighetens värde är korrekt.
Dispens söks enkelt på en blankett som du får hos Lantmäteriet. Ta kontakt med den förrättningslantmätare som är ansvarig för berörd omarronderingsförrättning så får du en blankett och ytterligare information om vilka regler som gäller.

 

När Lantmäteriets tillståndsbeslut för omarrondering inte längre kan överklagas beslutar Lantmäteriet om avverkningsstopp. Avverkningsstoppet gäller tills omarronderingen är klar och har vunnit laga kraft (dvs. inte längre kan överklagas). Det beror på att skogen ska inventeras och värderas. Den sker genom flygfotografering, laserskanning, och kontroll av alla bestånd i fält. Inventeringen utgör grunden för den skogsvärdering som görs, där varje markägares innehav sammanställs. Skogsvärderingen ligger sedan till grund för fördelningen av det nya markinnehavet.

Avverkningsstoppet innebär att det är förbjudet att avverka skog. Du får hugga ved men måste ansöka om dispens hos Lantmäteriet. Skogsvårdsåtgärder såsom hyggesrensning, markberedning, plantering och röjning får utföras men ska anmälas till Lantmäteriet om de utförs under avverkningsstoppet. Detta för att värderingen av skogen ska kunna korrigeras så att fastighetens värde är korrekt.
Dispens söks enkelt på en blankett som du får hos Lantmäteriet. Ta kontakt med den förrättningslantmätare som är ansvarig för berörd omarronderingsförrättning så får du en blankett och ytterligare information om vilka regler som gäller.

Ja, det får du. Men, efter att Lantmäteriet beslutat om avverkningsstopp måste du ansöka om dispens för att hugga ved. Detta är för att värderingen av skogen där du hugger ved ska kunna korrigeras. Dispens söks enkelt på en blankett som du får hos Lantmäteriet.

En omarrondering förändrar normalt sett inte yttergränserna för viltvårdsområden, jaktlag eller fiskevårdsområden. Jakträtten är knuten till marken. Efter en omarrondering kommer jakträtten att finnas där det nya markinnehavet är placerat medan fiskerätten oftast är oförändrad. Väljer du däremot att avstå all mark i ett område försvinner även rätten till jakt och fiske som är knuten till marken.

Efter en genomförd omarrondering uppdateras fastighetskartan utifrån den nya fastighetsindelningen och de nya gränserna markeras i terrängen med metallrör och snitslar.

Fastighetsfrågor och mark

Efter en genomförd omarrondering uppdateras fastighetskartan utifrån den nya fastighetsindelningen och de nya gränserna markeras i terrängen med metallrör och snitslar. 

Det finns stora möjligheter att påverka var du vill ha din mark. Det gör du genom att lämna dina önskemål som ett yrkande till Lantmäteriet under förrättningen.

Det kan finnas möjlighet att undanta vissa skiften. Du framför dina önskemål som yrkanden till Lantmäteriet som prövar dessa.

Nej, till skillnad mot tidigare behöver du inte avstå din mark på grund av att fastigheten är för liten.

Ja om du och de andra markägarna önskar att åkermark ska ingå i en omarrondering så är det möjligt att ta med den.

Alla markägare ges möjlighet att tala om för Lantmäteriet var de vill ha sitt nya skogsinnehav lokaliserat. Förutom lokaliseringen av marken kan önskemålet avse andra förändringar i ägandet som är lämpligt att hantera i samband med omarronderingen. Det kan till exempel vara ett samägande som ska förändras, om flera små fastigheter ska slås samman till större enheter eller om stora enheter ska delas upp i mindre. När flera fastighetsägare vill ha sin nya mark i samma område, får de som i utgångsläget har ett stort innehav i området företräde. Placering nära ägarens bostad eller fritidshus tillgodoses så långt det är möjligt.

 

Ja, du kan tala om för Lantmäteriet ifall du vill köpa till mark i samband med omarronderingsförrättningen. Lantmäteriet försöker tillmötesgå dina önskemål om det är möjligt.

Nej, inte om du vill behålla den. Oavsett hur liten areal din fastighet består av har du rätt till mark med motsvarande värde efter genomförd omarronderingsförrättning.

Samfälligheter, gemensamhetsanläggningar och undantag

Vid en omarrondering kan man ta bort onyttiga och oönskade samfälligheter. Värdet fördelas på de fastigheter som har andel i samfälligheten.

Samfälld mark som inte längre har någon funktion, till exempel igenväxta vägar och sandtag som inte används, tas bort vid en omarronderingsförrättning. Samfälld mark som har ett gemensamt och aktuellt ändamål, till exempel badplats och majstångsplats, får vara kvar. Det går även att bilda nya samfälligheter vid behov.

Det är Lantmäteriet som beslutar vilka fastigheter eller skiften som kan undantas vid en omarronderingsförrättning. De markägare som vill undanta fastigheter eller skiften, till exempel samfälligheter, kan framföra yrkande om detta till Lantmäteriet under förrättningen.

Övriga frågor

Ja det går i regel bra om inte ägandet är alltför utspritt och blandat med andra byars ägande.

Jakträtten är knuten till marken. Fastighetsgränserna flyttas i samband med en omarrondering och jakträtten följer med marken.

Ja du kan i de flesta fall köpa till eller sälja mark i samband med en omarrondering. Om du vill avstå hela eller delar av ditt markinnehav får du ersättning i pengar.

Ja gemensamt ägda fastigheter kan delas. Vid en vanlig fastighetsförrättning ska de nya fastigheterna efter klyvning vara minst 40 hektar vardera för att en klyvning ska vara möjlig. Vid en omarrondering kan arealkravet sänkas, vilket innebär att det blir enklare att dela upp gemensamt ägda fastigheter.

Så länge arbetet med omarronderingen pågår gäller de gamla gränserna för din mark. När Lantmäteriet har fattat ett formellt tillträdesbeslut får du veta när du kan få tillträde till din nya mark. Under tiden arbetet pågår gäller för alla berörda det som kallas avverkningsstopp. Det betyder att du kan sköta om din mark som vanligt, men för att göra arbete som kan påverka markens värde behöver du först ansöka om dispens. Avverkningsstoppet gäller fram till dess att Lantmäteriet meddelar att stoppet är upphävt. För att ansöka om dispens, prata med de personer som handlägger ärendet hos Lantmäteriet.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.