Vad är ett förarbete?

Personer som står utanför en bystuga
Illustration Jonas Lundin.

För att ett förarbete ska inledas kan du eller någon annan markägare i byn kontakta Länsstyrelsen, Lantmäteriet eller Skogsstyrelsen och berätta att det finns ett intresse av att förändra områdets fastighetsstruktur. 

Länsstyrelsen bjuder då in alla markägare i området till framtidsmöten för att samtala om hur ni ser på områdets fastighetsstruktur idag och i framtiden.

Länsstyrelsen i Dalarnas län kan ta initiativ till sådana förutsättningslösa möten i din by även om ingen markägare där har signalerat ett intresse.

Om ni markägare efter de inledande mötena vill påbörja ett förarbete startar ett projekt under ledning av Länsstyrelsen. Förarbetet finansieras med statliga medel och kostar inte någonting för dig som markägare. Förarbetet genomförs i nära dialog och samarbete med er markägare och utformas utifrån byns och de berörda markägarnas behov och förutsättningar.

Målsättningen med förarbetet är att byns markägare ska vara delaktiga i att ta fram så bra kunskap och underlag som möjligt för att ni därefter gemensamt ska kunna besluta om en ansökan om omarrondering ska lämnas till Lantmäteriet eller inte. Förarbetet pågår tills du som markägare har fått svar på de frågor som är möjliga att besvara i detta skede och tills den information som behövs för en eventuell ansökan är framtagen. 

Förarbetet finansieras med statliga medel och kostar inte någonting för dig som markägare. Du förväntas dock bidra med engagemang, tid och kunskap. Hur mycket Lantmäteriets omarronderingsförrättning kostar dig som markägare kommer att meddelas i god tid innan ni markägare beslutar om en ansökan om omarrondering ska lämnas in till Lantmäteriet eller inte.

Länsstyrelsen ordnar markägarmöten med olika teman. Du och övriga markägare avgör tillsammans med Länsstyrelsen innehållet i dessa möten. Förslagsvis diskuteras vilka områden som ska ingå i en eventuell omarrondering, naturvärden, kulturmiljövärden, sociala värden, avverkningsstopp, juridiska och ekonomiska frågor, samägande, generationsskifte och dödsbon. Resultatet från mötena ligger till grund för en eventuell ansökan om omarrondering. Mötena syftar till att du som markägare ska få svar på så många frågor som möjligt samt att den kunskap som finns i din by tillvaratas.

För att rätt underlag ska finnas inför markägarmötena gör Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och kommunen de inventeringar och beskrivningar som behövs i området. Det kan vara höga naturvärden, kulturmiljövärden, sociala värden samt övriga värden som är unika för just din by.

Under förarbetet bjuder Länsstyrelsen in dig som berörd markägare till ett enskilt möte där du i lugn och ro kan samtala om den egna fastigheten idag och i framtiden. Du framför sedan dina önskemål och behov som yrkanden direkt till Lantmäteriet efter att en eventuell ansökan om omarrondering har lämnats in. I omarronderingsförrättningen kommer Lantmäteriet att, i möjligaste mån, ta hänsyn till de inlämnade yrkandena när den nya fastighetsindelningen ska läggas.

Vid en eventuell omarrondering behöver andelstalen för befintliga vägar räknas om utifrån den nya fastighetsindelningen.

I vissa områden finns ett behov av att bygga nya vägar. I dessa fall bildas en väggrupp bestående av kunniga markägare och entreprenörer samt en vägspecialist från Skogsstyrelsen. Gruppen utreder behovet av nya skogsbilvägar och förbereder för byggnation där det är lönsamt.

När ni som markägare har fått svar på de frågor som kan besvaras i detta skede beslutar ni om ni vill lämna in en ansökan om omarrondering till Lantmäteriet. I så fall utformar Länsstyrelsen ett förslag till ansökan som ni markägare får ta ställning till och slutligen godkänna. När ansökan lämnats in övergår förarbetet till en omarronderingsförrättning som Lantmäteriet är ansvarig för.