Den 26 februari skickade Länsstyrelsen in ett budgetäskande till regeringen. Budskapet var tydligt. Samhället kan göra stora vinster om man löser frågan med den ägosplittrade skogs- och jordbruksmarken i Dalarna, men för att lyckas krävs det mer pengar från staten. I dag kom beskedet att regeringen föreslår ett tillskott på 10 miljoner kr under 2021 och därefter 20 miljoner kr årligen under kommande år.
I Dalarna är fortfarande drygt en halv miljon hektar skogs- och jordbruksmark starkt ägosplittrad. Därför har Länsstyrelsen tillsammans med andra myndigheter och flera regionala aktörer arbetat hårt för att skapa långsiktiga förutsättningar för omarronderingen* i Dalarna. Man har bland annat tagit fram ett nytt arbetssätt med förarbeten inför en eventuell omarrondering, som visat sig framgångsrikt. Metoden bygger på dialog och delaktighet från markägarna. Här arbetar Länsstyrelsen med mindre områden och ett lokalt engagemang, där markägarna tillsammans avgör om en ansökan om omarronderingsförrättning ska skickas in till Lantmäteriet.
– Att regeringen nu föreslår att skjuta till de nya pengarna är ett kvitto på att de tror på det nya arbetssättet och att de ser betydelsen av omarrondering för länets utveckling. Nu är det upp till oss att förvalta det förtroendet och tillsammans med markägarna skapa resultat, säger Therese Holmquist, projektledare på Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Markägarna har mycket att vinna på en bättre fastighetsstruktur. Större skiften ökar möjligheten att sköta marken mer rationellt. Rättssäkerheten ökar då fastighetsgränserna blir tydligare. I regeringens budgetproposition föreslår man att Länsstyrelsen får ett tillskott på 10 miljoner kronor under 2021 och därefter 20 miljoner kronor årligen för att driva arbetet framåt. De nya medlen kommer framförallt att användas till att ta kontakt med fler markägare och starta upp nya förarbeten inför en eventuell omarrondering. De kommer också att användas för att ta statens del av förrättningskostnaderna, eftersom samhället i stort har mycket att vinna på en bättre fastighetsstruktur i länet.
– Målsättningen med den nya finansieringen är en omarronderingstakt på 10 000–12 000 hektar per år, vilket innebär att det tar ca 50 år att omarrondera Dalarna. Det är naturligtvis lång tid, men samtidigt ser vi stora vinster med arbetet. Vår bedömning är att ett omarronderat Dalarna innebär:
- ökad årlig skogstillväxt 320 000 m3sk,
- ökad sysselsättning med 630 årsarbeten,
- ökad årlig kolinlagring 400 000 ton CO2,
- minskad årlig dieselförbrukning 115 000 liter,
- minskade årliga myndighetskostnader 11 000 000 – 14 000 000 kr.
Detta samtidigt som natur- och kulturmiljövärden blir bättre kända, enklare att skydda och lättare att ta hänsyn till i det vardagliga jord- och skogsbruket. Det är mycket som ska falla på plats, men nu känns det som att vi verkligen har förutsättningarna som krävs för att driva arbetet framåt, avslutar Therese.
*Omarrondering innebär att fastighetsindelningen ändras i större sammanhängande områden och att många små skogsskiften samlas och blir större och färre. Alla skiften värderas och skillnaden i värdet mellan det nya markinnehavet och det gamla regleras med pengar.
[Publiceringsdatum: 21 september 2020]